Inför årsmötet måste alla medlemmar i föreningen få information om när och var mötet ska äga rum, så alla har chans att komma dit och göra sin röst hörd. I föreningens stadgar står det hur lång tid innan mötet som kallelsen till mötet måste skickas ut till medlemmarna. En del föreningar har bestämt att det räcker att annonsera om mötet på hemsidan, i föreningstidningen eller per e-post, men normalt ska man skicka hem kallelsen till varje medlem.

När alla samlats hälsas alla välkomna. Kanske måste några praktiska detaljer gås igenom. Det är dessutom bra ifall alla känner till mötestekniken som används på mötet. Mötet börjar med att ordföranden förklarar mötet öppnat.

Nedan förklaras de olika punkterna som brukar tas upp på ett årsmöte. Detaljerna kan skilja sig från förening till förening. Titta i era stadgar ifall något annat gäller för er.

Alla föreningens medlemmar har rätt att vara där, prata, komma med förslag och rösta. Alltså skriver man upp alla närvarande medlemmar på en lista, en så kallad röstlängd. Om några medlemmar kommer försent förs de upp på listan när de kommer och man markerar vilken punkt på dagordningen dessa anlände. Om någon går tidigare stryker man dem från röstlängden.

För att ett årsmöte ska vara behörigt måste kallelsen och eventuella möteshandlingar ha skickats ut i tid. I föreningsstadgarna står vad som gäller för detta.

Årsmötet väljer en mötesordförande som har till uppgift att leda mötet och se till att röstningen går rätt till. Detta bör vara en person som inte har något annat uppdrag under mötet och som inte kommer att delta mycket i debatten.

Årsmötet väljer en mötessekreterare som har till uppgift att skriva mötesprotokollet. Även mötessekreteraren bör inte vara någon med annat uppdrag under årsmötet.

Rösträknare har som uppgift att räkna röster då rösträkning är begärd.

Justerare ska efter mötet kontrollera att mötesprotokollet verkligen stämmer med vad som beslutades på mötet.

På ett årsmöte har medlemmarna rätt att närvara, yttra sig, lägga fram förslag och rösta. Dock kan det på mötet finnas personer som inte är medlemmar. Om man vill att även dessa personer ska ha rätt att närvara, yttra sig och lägga fram förslag väljer man att adjungera dessa personer. Man kan aldrig få rösträtt genom att bli adjungerad.

Dagordningen är den turordning som ärenden tas upp på mötet. Ett förslag på dagordning är följande:

1. Mötets öppnande

2. Fastställande av röstlängd

3. Mötets beslutsmässighet

4. Val av mötesordförande

5. Val av mötessekreterare

6. Val av rösträknare

7. Val av justerare

8. Ajungeringar

9. Fastställande av dagordning

10. Verksamhetsberättelse

11. Ekonomisk berättelse

12. Revisionsberättelse

13. Frågan om ansvarsfrihet

14. Verksamhetsplan

15. Motioner

16. Medlemsavgift

17. Budget

18. Val av styrelse

19. Val av valberedare

20. Val av revisorer

21. Övriga frågor

22. Mötets avslutande

För att berätta för medlemmar, myndigheter och andra intresserade om vad som hänt i föreningen under året skriver styrelsen en verksamhetsberättelse. Denna går mötet igenom. Sedan läggs den till handlingarna.

I den ekonomiska berättelsen redovisar styrelsen vad de har gjort med föreningens pengar under året. Detta gör de genom att sammanställa en resultatredovisning och en förklarande text. Även denna läggs av mötet till handlingarna.

Styrelsen har under året i uppdrag att verkställa de beslut som årsmötet har sagt åt dem att genomföra. Revisorerna har till uppgift att dels kontrollera hur styrelsen har använt föreningens pengar och att alla kostnader och intäkter är noggrant redovisade och dels att kontrollera vad styrelsen har gjort och inte gjort under året. Revisionen resluterar endera med att revisorerna rekommenderar att styrelsen får ansvarsfrihet för det gångna året eller att de inte får det.

Att styrelsen får ansvarsfrihet betyder att den slipper vidare ansvar för sitt styrelseår. Om något olagligt skulle avslöjas vid senare tillfälle finns ingen ansvarsfrihet för detta. Praxis är att man bara nekar ansvarsfrihet om man planerar att gå vidare till domstol med ärendet.

Efter att det gamla året avhandlas är det dags att blicka framåt mot nästa år. Verksamhetsplanen är en beskrivning av vad som ska hända i föreningen nästa år och det är styrelsens uppdrag att genomföra det.

Här tas de motioner som lämnats in upp. Varje medlem i föreningen har rätt att i utsatt tid före mötet lämna in förslag på saker de tycker föreningen ska göra. Ett sådant förslag kallas motion.

En förening behöver inkomster. Ett sätt att få inkomster är att ta ut en medlemsavgift av sina föreningar. Här bestämmer årsmötet hur hög den avgiften ska vara.

I verksamhetsplanen och genom motioner har årsmötet bestämt att vissa saker ska genomföras under året. Nu är det dags att bestämma vad de olika sakerna får kosta. Detta görs i en budget där varje post i budgeten får en summa pengar som ska användas till just den posten.

Årsmötet har nu beslutat om en verksamhetsplan och motioner. En styrelse utses att se till att detta genomförs. I stadgarna brukar det stå vilka regler som gäller vid val av styrelse.

Man väljer en valberedning. Valberedningen har till uppgift att inför nästa årsmöte arbeta fram ett förslag på styrelsen som ska väljas nästa år.

Man väljer revisorer. Revisorerna har till uppgift att dels kontrollera hur styrelsen har använt föreningens pengar och att alla kostnader och intäkter är noggrant redovisade och dels att kontrollera vad styrelsen har gjort och inte gjort under året.

De ärenden medlemmar velat ta upp, men som inte lämnades in i tid för att kallas en motion blir i stället en övrig fråga. Dessa tas upp här. Titta i era stadgar ifall något särskilt gäller för er förening om övriga frågor. Ibland krävs 2/3-marjoritet för att en övrig fråga ska röstas igenom. Stadgeändringar som tas upp på övriga frågor kräver ofta att alla röstar för ändringen.

När alla övriga frågor är behandlade är mötet färdigt. Mötesordordföranden förklarar mötet avslutat.

Efter mötet ska protokollet sammanställas. När sekreteraren har skrivit färdigt ska justerarna läsa protokollet och om de godkänner innehållet skriver sekreteraren och justerarna under protokollet. Under året ska protokollet finnas tillgängligt så medlemmarna kan läsa det och så att den nya styrelsen kan se vad de har för uppgifter under året.

Vid ett så pass stort möte som ett årsmöte är det ofta mycket bra att man håller sig till vissa regler. Dessa regler finns för att mötet skall flyta så smidigt som möjligt. Tanken är att om alla uttrycker sig på samma sätt så blir det svårare för missförsånd att uppstå och lättare att uppfatta den exakta idén bakom ett förslag.

För att dessa fina idéer skall fungera i verkligheten är det dock viktigt att alla faktiskt förstår det lite kryptiska och formella språk som pratas på årsmöten. Därförer har vi sammanställt en liten ordlista.

Om du vill tillföra mötet din åsikt kring ett visst förslag eller bara ställa en fråga ska du begära ordet. Det innebär i praktiken att du helt enkelt viftar handen (eller röstkort om sådana används) så att den person som sköter mötets talarlista uppfattar det. Denna person skriver ner ditt namn på listan och sedan är det bara att vänta på din tur att tala. Ditt namn ropas upp när det är din tur.

Om du har ett förslag som du anser att mötet skall besluta om presenterar du det i form av ett yrkande. Ett yrkande är helt enkelt ett förslag med inledningen ”Jag yrkar att…”. För att förenkla för dig själv och alla andra bör du lämna in alla yrkanden skriftligt till mötesordföranden.

När debatten är över och det är dags att besluta säger man att mötet går till beslut. När mötet valt att gå till beslut ställer mötets ordförande upp en så kallad propositionsordning. Det innebär helt enkelt den ordning som yrkandena kommer att ställas mot varandra i. När propositionsordningen godkänts av mötet ställer ordföranden yrkandena mot varandra och man röstar på det yrkande man föredrar. Det yrkande som vinner ställs slutligen mot avslag.

Omröstning sker i de allra flesta fall med något som kallas acklamation. Acklamation innebär kort och gott att mötesdeltagarna röstar med rösten istället för med handen. När mötest ordförande gjort propositionsordningen klar frågar han om mötet vill rösta för yrkandet. De som är för svarar då ”Ja”. Sedan frågar ordföranden om det är någon som är däremot och dessa svarar då ”Ja. Ordföranden meddelar sedan vilket yrkande hon anser har vunnit.

Om man tycker att utfallet av en omröstning är oklart vid något tillfälle eller om man anser att acklamation av någon anledning inte är lämpligt under en viss punkt på dagordningen kan man begära votering. Så snart någon begär votering kommer omrösning att ske med de röstsedlar som ska ha delats ut innan mötet. I övrigt så gäller samma sak. Först ber mötets ordförande de som är för att räcka upp handen. Därefter räcker de som är emot upp handen. Ordföranden meddelar sedan vilket förslag hon anser har majoritet.

Om man tycker att resultatet fortfarande är oklart har alla med yttranderätt rätt att begära rösträkning. Vid rösträkning får alla räcka upp handen på samma sätt som förut, men nu räknar de två valda rösträknarna rösterna.

Det finns även möjlighet för en mötesdeltagare att begära sluten omröstning. Då röstar man genom att skriva yrkandets namn eller nummer på en anonym lapp. Rösterna räknas sedan av rösträknarna.

Om någon säger ett faktafel kan du rätta detta genom att säga ”sakupplysning”. Talarlistan bryts då tillfälligt och du får möjlighet att framföra korrekt information. En sakupplysning får inte användas för att framföra nya åsikter eller yrkanden. Efter framförd sakupplysning återgår man till den vanliga talarlistan.

Om du tycker att något formellt med själva mötet behöver åtgärdas begär du ordet genom att säga ”ordningsfråga”. En ordningsfråga bryter talarlistan tillfälligt. Exempel på ordningsfrågor är att ajournera mötet för kaffepaus, införande av tidsbegränsing för talare och flyttande av punkter på dagordningen. Mötet tar normalt ställning till ordningsfrågor omedelbart.

När du tycker att en fråga är färdigdebatterad kan du begära streck i debatten. Mötet får då ta beslut om ett streck i debatten ska sättas. Streck i debatten innebär att alla som önskar får sätta upp sig på talarlistan, men endast en gång. Innan strecket dras måste alla yrkanden ha inkommet. När strecket väl är draget får inga fler ykanden inkomma och ingen får sätta upp sig på talarlistan. När talarlistan blivit tom går mötet till beslut. Strecket kan, om mötet så önskar, upphävas senare som resultat av en ordningsfråga.

Styrelsen i en förening är den grupp människor som blivit utsedda av årsmötet att sköta föreningens dagliga administration under året. En styrelse måste ha minst tre medlemmar, men kan också vara i princip hur stor som helst. Lagom antal styrelsemedlemmar är mellan fem och tio personer.

Ordföranden är ofta en central person i föreningen. Det bör vara ordföranden som driver på och verkar för föreningens framåtskridande. På grund av att ordföranden är den som skall leda styrelsens administrering och samordnandet av styrelseposterna är det viktigt att styrelsen fungerar bra under ordföranden.

En vanlig missuppfattning är att ordföranden själv ska utföra allt administrativt arbete. Så är självklart inte fallet, även om ordförandens tyngsta ansvar är att hålla i administrerandet, det vill säga att se till att de som tar på sig olika uppgifter sköter dem. Detta kräver att ordföranden kan förlita  sig på att de andra i styrelsen innehar sin position på grund av sitt intresse. Ordförandens roligare uppgifter handlar om att vara föreningens ansikte utåt  och därför representera föreningen gentemot kommunen, Sverok och liknande instanser.

Ibland är ordföranden borta och kan inte hålla i möten och samordning. Eftersom dennes roll är så pass viktig har ordföranden en ersättare som hela tiden bör vara med i arbetet för att snabbt kunna rycka in då det behövs.

Oftast är dock inte ordföranden borta och det förväntas då att vice ordföranden självmant tar på sig att arbeta och driva saker som styrelsen har beslutat att genomföra.

Sekreteraren har en av de viktigaste funktionerna i föreningen. Det är sekreterarens uppgift att skicka ut kallelser inför möten, sammanställa en dagordning, skriva ut protokoll från möten och händelser samt se till att de sprids till alla som ska ha dem.

Protokollen bör skrivas så man vid senare möten kan gå tillbaka och kontrollera vilka beslut som tagits samt vem som tog på sig att utföra arbetet. Dessutom ska protkollen kunna läsas och förstås av medlemmar och styrelseledamöter som inte var med på mötet. Det är även sekreteraren som ska se till att det finns ett medlemsregister för föreningen även om andra i styrelsen hjälper till med det dagliga.

Kassörens främsta uppgift är att hålla i föreningens ekonomi, vilket är ett ganska stort område. Hon ska inte bara summera föreningens ekonomi innan varje styrelsemöte utan även hålla reda på när de olika bidragen ska sökas. Varje månad ska kassören även se till att de räkningar föreningen fått blir betalda. Detta bör ske senast tre till fyra dagar innan räkningen förfaller för att pengarna ska komma in i tid.

När verksamhetsåret slutat (vanligtvis 31 december) ska kassören i god tid före årsmötet sammanställa en årsredovisning för verksamhetsåret och skicka den till revisorn så att denne har tid på sig att granska handlingarna inför årsmötet.

Ledamöter har ingen konventionellt fastslagen uppgift i föreningen. De bör dock vara engagerade nog för att ta tag i de projekt och fasta uppgifter som finns i föreningen dagliga skötsel.

Detta är föreningsmedlemmar som är generellt sett mer intresserade av föreningens skötsel än andra medlemmar. De väljs på årsmötet till ersättare, men har begränsad rösträtt då de endast ersätter frånvarande styrelseledamöter på möten. Om en ledamot avgår får första ersättaren i turordningen ta över ledamotens plats. Ersättarna ska därför veta vad som händer inom styrelsen.

Valberedningens uppgift är inför årsmötet föreslå vilka som bör väljas till föreningens olika förtroendeposter. En förenings valberedning brukar bestå av allt från en till fem personer. Antalet avgörs av vad som passar föreningen bäst och kan bero på föreningens storlek och spridning.

Egentligen passar vem som helst som valberedare, det krävs inte så mycket förkunskaper utan det viktigaste går att snappa upp under året. Det finns risk att resten av föreningen glömmer bort valberedningen tills strax innan årsmötet om inte valberedarna ser till att synas och höras. Dessutom har valberedarna ett stort inflytande över föreningen och spelar en viktig roll, förutsatt att de tar sitt uppdrag på allvar.

Således är det viktigt att det tillsätts personer som kan vara objektiva och som känner många inom föreningen så att valberedningen inte inskränks till att föreslå sina närmaste kompisar. Det är också bra om valberedningen har en uppfattning om hur styrelsen jobbar och hur föreningen fungerar i stort, men det är inget krav eftersom valberedningen som sagt har ett helt år att sätta sig in i sådant.

Valberedningen har ett helt år på sig att samla på sig information om föreningen och leta upp lämpliga personer. Det är viktigt att valberedningen börjar arbeta tidigt, gärna ett halvår före årsmötet så de slipper stressa fram ett förslag precis före årsmötet. Då kan man fråga runt i föreningen vilka som kan tänkas vara intresserade av att sitta som förtroendevald i föreningen.

Om föreningen är större och man inte känner alla kan det vara en god idé om att sätta upp lappar om att det går att ”nominera” personer till förtroendeposter och vem man isåfall bör ta kontakt med. Det är viktigt att valberedningen låter alla komma till tals och att samtliga nomineringar tas emot och övervägs likvärdigt. Det är nämligen en viktigt uppgift för valberedningen att försöka vara objektiv och om det finns konflikter inom föreningen är det oftast bra om valberedningen inte tar parti för någon sida.

Som valberedare behöver man veta vilket arbete styrelsen utför. För att kunna ha en god uppfattning om det och om vem som är lämplig att  i föreningsstyrelsen är det bra om valberedningen sitter med på något styrelsemöte och deltar så mycket som möjligt i föreningens verksamhet. Det gäller att skaffa sig en uppfattning om vilka av de förtroendevalda som är duktiga och bör sitta kvar samt vilka medlemmar i föreningen som skulle kunna passa i styrelsen. Därför består det huvudsakliga arbetet som valberedare att prata med så många som möjligt och ibland övertala en och annan att han/hon visst skulle passa bra i styrelsen.

En valberedning som tagit som uppdrag på allvar och som på årsmötet kan presentera väl underbyggda förslag får oftast stor uppskattning av medlemmarna och dessutom brukar sådana förslag antas i sin helhet. Därför blir det extra kul att som valberedare göra ett ordentligt jobb och sen se hur föreningen får en extra bra start på det nya verksamhetsåret i och med en riktigt bra styrelse som man själv förslagit!

Föreningen måste ha ett konto annars kan inte Sverok eller andra bidragsgivare, till exempel kommunen, betala ut bidrag. Kontot får inte gå till någon privatperson utan måste gå till föreningen.

Ni går till en bank och berättar vilken typ av konto ni vill ha. Ta med ett protokoll där ni har beslutat vilka som är firmatecknare och som har uttagsrätt i föreningen. Här har vi ett protokollexempel som ni kan fylla i under ett styrelsemöte. Ta även med stadgarna för säkerhets skull.

Det finns olika typer av konton. Vad ni ska välja för typ av konto beror lite på vad ni ska ha kontot till. Sverok kräver inte att ni ska ha någon speciell kontotyp utan det viktiga är bara att föreningen äger kontot, men vissa kommuner kräver att man har ett plustgiro för att man ska kunna få kommunbidrag.

För att vi på Sverok ska kunna godkänna ert bankkonto så behöver vi få in en kopia av ert kontobevis. Detta för att vi ska kunna se att kontot verkligen tillhör er förening och inte någon privatperson, företag eller liknande. Ett annat sätt är att skriva ut denna bankkontointygsblankett, ta med den till banken där ni pratar med en banktjänsteman som skriver under det åt er. Skicka sedan den färdiga blanketten och/eller kontobeviset till Sveroks kansli.

De flesta banker har en typ av enkla konton som inte kostar något att ha och det innebär också att de ger ingen eller väldigt lite ränta. Dessa konton är bra för föreningar som bara vill ha ett säkert ställe att förvara pengarna på. De flesta föreningar klarar sig med ett sådant och den låga räntan gör inget eftersom pengarna förhoppningsvis ändå ska användas i verksamheten så fort som möjligt. Enklaste sättet att skaffa ett sådant konto är att gå in till en bank och be att få ett. De brukar vilja ha ett protokollsutdrag som visar vilka personer som har rätt att hämta ut pengar på kontot (firmatecknare kallas dessa) samt att man fyller i en blankett. Man kan också behöva ta med föreningens stadgar. Föreningen måste utse en myndig firmatecknare eftersom de inte accepterar att omyndiga öppnar konto åt en förening. Det går bra att utse en förälder till firmatecknare om det inte finns någon myndig i föreningen.

Swedbank har en gratis kontoform som kallas företagskonto, vilket också passar ideella föreningar. Denna kontotyp är den som vi på Sverok rekomenderar främst bland de som finns tillgängliga. Kontot har ingen ränta men har gratis internetfunktioner utan betalningsfunktion, dvs man kan bara se vad som finns på kontot. Vill man kunna betala via internet får man betala en årsavgift. Det finns också möjligheter till telefonbankfunktioner samt att koppla betaltkort till kontot. Man får kontoutdrag en gång om året från banken.

SE-Banken fungerar ungefär som Föreningssparbanken. De har ett gratis sparkonto som en förening kan använda. Till kontot kan man få gratis internetfunktion utan betalningsfunktioner. Man får kontoutdrag en gång om halvåret från banken.

Handelsbanken har en kontoform som är gratis för ideella föreningar. Det fungerar utmärkt eftersom det inte kostar något och för att kontot ägs av föreningen. Man kan få en telefonbanksfunktion kopplad gratis till kontot. Man får kontoutdrag varje kvartal från banken.

Nordea har ett sorts förfogarkonto som är gratis men inte acceptabelt som föreningskonto. Denna kontotyps knyts nämligen till enprivatperson som äger kontot. Föreningen kan inte byta firmatecknare på kontot utan att privatpersonen som äger kontot går med på det. Detta är inte ok i Sverok eftersom föreningen inte har kontroll över sina pengar. Det finns en föreningskontoform som är bra hos Nordea, men tyvärr kostar kontot 1500 kr per år, vilket brukar vara för mycket för en ungdomsförening.

Bankgirokonto kan en förening behöva om det är så att man betalar många räkningar, t ex lokalhyror och sådant. Rekommenderas bara till större föreningar med stor omsättning och många räkningar som ska betalas. Bankgiro kostar en årlig avgift och man behöver ett organisationsnummer till föreningen.

Plusgirokonto är bra om man behöver det till anmälningar till arrangemang inom föreningen, t ex spelhelger, turneringar eller lajvdeltagaravgifter. En fördel med plusgiro är att man får mycket bra redovisning till sin bokföring. Plusgirokonton kostar en årlig avgift och man behöver ett organisationsnummer till föreningen.

Sverok rekommenderar alla föreningar att inte ha ”kortkonton” eftersom det är svårt att få dessa bra redovisade för kassören. Det är också lätt att kassör eller annan i styrelsen tar ut pengar till något och sedan glömmer att redovisa det. Efter en tid kan det vara svårt att få överblick om vad föreningens pengar gått till. Det är också uppenbart lättare att ”försnilla” pengar.

När ni beslutar om vem som är firmatecknare och vem som har rätt att ta ut pengar på föreningens konto måste det föras till protokollet. Detta är ett exempel på hur det kan se ut.

Protokoll för föreningen_______________________________Mötesdatum______________

1. Mötets öppnades.

2. ______________________________ valdes till mötets ordförande.

3. ______________________________ valdes till mötets sekreterare.

4. ______________________________ och ______________________________ valdes att justera protokollet.

5. Val av firmatecknare. Firmatecknarna har rätt att teckna avtal i föreningens namn. Styrelsen beslutade att välja följande till firmatecknare:

Firmatecknarens namn ____________________________

personnummer________________

adress _______________________________ postnummer

________ort_________________

6. Frågan om konto till föreningen. Styrelsen beslutade att skaffa ett konto till föreningen.

Fullmaktshavarna är de som har rätt att ta ut pengar på kontot. Fullmaktshavarna tecknar kontot i banken var för sig. Styrelsen beslutade att välja följande personer till fullmaktshavare:

Fullmaktshavarens namn _____________________________

personnummer_____________

adress _______________________________ postnummer

________ort_________________

samt även

Fullmaktshavarens namn _____________________________

personnummer_____________

adress _______________________________ postnummer ________ort_________________

datum_______________________________

_______________________________ _______________________________

Möessekreterare                                 Mötesordförande

_______________________________ _______________________________

justerare                                                 justerare

Varje förening måste ha stadgar. Stadgar är regler som talar om hur föreningen ska skötas. En Sverok-förening måste vara demokratiskt uppbyggd och öppen för alla som vill vara med. Kolla med Sverok att stadgarna ni väljer är godkända, så att ni inte gör något som medför att ni inte kan vara med i Sverok längre. Vid antagningen måste ni ha skickat med era stadgar eller kryssat i att ni använder våra exempelstadgar.

Exempelstadgarna finns att läsa

Stadgar för [namn].

§1    Föreningens namn

Föreningens namn är [namn]

§2    Föreningens säte

Styrelsen har sitt säte i [er hemkommun].

§3    Föreningsform

Föreningen är en ideell förening. Föreningen är ansluten till Sveriges roll och konfliktspelsförbund.

§4    Syfte

Föreningens syfte är främst att främja spelande av olika former av spel.

§5    Oberoende

Föreningen är religiöst och partipolitiskt obunden.

§6    Verksamhetsår

Verksamhetsåret är 1 januari till 31 december.

§7    Medlemmar

Som medlem antas intresserad som godkänner dessa stadgar och aktivt tar ställning för ett medlemskap genom att årligen betala föreningens medlemsavgift eller, om medlemskapet är gratis, årligen göra en skriftlig anmälan till föreningen. Avgiftens storlek beslutas på årsmötet. Årsmötet kan besluta att det är gratis att vara medlem.

En medlem som allvarligt skadar föreningen kan avstängas av styrelsen. Avstängd medlem måste diskuteras på nästa årsmöte. Antingen så upphävs då avstängningen eller så utesluts medlemmen.

Styrelsen och årsmöte kan upphäva avstängning och uteslutning.

§8    Styrelsen

Styrelsen ansvarar för föreningens medlemslista, bidragsansökningar, medlemsvärvning, beslut som tas på årsmöten och övrig verksamhet.

Föreningens styrelse består av ordförande, kassör och sekreterare. Vid behov kan även vice ordförande och extra ledamöter väljas.

Samma person får inte ha flera poster i styrelsen.

Styrelsen väljs på årsmöte och tillträder direkt efter valet. Valbar är medlem i föreningen.

§9    Revisorer

För granskning av föreningens räkenskaper och förvaltning väljs på årsmöte en eller två revisorer. Valbar är person som inte sitter i styrelsen. Revisor behöver inte vara medlem i föreningen.

§10 Valberedning

För att ta fram förslag på personer till de i stadgarna föreskrivna valen kan årsmötet välja en eller flera valberedare. Valbar är medlem i föreningen.

§11 Ordinarie årsmöte

Ordinarie årsmöte ska hållas senast den 31 mars varje år. Styrelsen beslutar om tid och plats. För att vara behörigt måste föreningens medlemmar meddelas minst två veckor i förväg.

Följande ärenden ska alltid behandlas på ordinarie årsmöte:

1)     mötets öppnande

2)     mötets behörighet

3)     val av mötets ordförande

4)     val av mötets sekreterare

5)     val av två personer att justera protokollet

6)     styrelsens verksamhetsberättelse för förra året

7)     ekonomisk berättelse för förra året

8)     revisorernas berättelse för förra året

9)     ansvarsfrihet för förra årets styrelse

10)   årets verksamhetsplan

11)   årets budget och fastställande av medlemsavgift

12)   val av årets styrelse

13)   val av årets revisor

14)   val av årets valberedare

15)   övriga frågor

16)   mötets avslutande

§12  Extra årsmöte

Om styrelsen vill, eller revisor eller minst hälften av föreningens medlemmar kräver det ska styrelsen kalla till extra årsmöte. Vid giltigt krav på extra årsmöte kan den som krävt det sköta kallelsen. För att vara behörigt måste föreningens medlemmar meddelas minst två veckor i förväg.

På extra årsmöte kan bara de ärenden som nämnts i kallelsen behandlas.

§13 Firmateckning

Föreningens firma tecknas av ordförande och kassör var för sig. Om särskilda skäl föreligger kan annan person utses att teckna föreningens firma.

§14 Rösträtt

Endast fullt betalande närvarande medlem har rösträtt på årsmöte. På styrelsemöten har endast närvarande ur styrelsen rösträtt.

§15 Röstetal

Alla frågor som behandlas på årsmöte eller styrelsemöte avgörs med enkel röstövervikt om inget annat står i stadgarna. Nedlagda röster räknas ej.

Varje person med rösträtt har en röst. Vid lika röstetal får slumpen avgöra.

§16 Stadgeändring

Dessa stadgar kan bara ändras på årsmöte.

För att vara giltig måste ändringen antas med två tredjedelar av antalet röster. Då stadgeändring ska ske måste förslaget delges medlemmarna i kallelsen till mötet. I annat fall måste ändringen antas enhälligt.

Ändring av föreningens stadgar om föreningsform (§3), syfte (§4), stadgeändringar (§16) och upplösning (§17) kräver likalydande beslut på två på varandra följande ordinarie årsmöten.

§17 Upplösning

Förslag om föreningens upplösning får endast framläggas på årsmöte.

Att upplösning ska behandlas måste framgå av kallelsen.

Föreningen kan inte upplösas så länge minst fem medlemmar vägrar godkänna upplösningen.

Vid upplösning ska föreningens skulder betalas. Därefter ska föreningens tillgångar gå till verksamhet i enlighet med föreningens syfte. Hur detta ska ske beslutas på det sista årsmötet.