MOTALARADIO.SE – SÄNDAREAMATÖRER – TEKNIK

NMT är en förkortning för Nordic Mobile Telephony. Numera har NMT nästan helt ersatts av GSM. Ett amerikanskt system som liknar NMT finns i drift och kallad AMPS.

NMT-900-systemet skrotades den siste december 2000, det använde samma frekvensutrymme som GSM-900 varpå frekvenserna tilldelades GSM-näten istället. Se pressmeddelande från Telia: http://presstjanst.telia.se/press/Article.jsp?category=16&selected=2&article=1818

Det ursprunliga NMT-450-systemet är fortfarande i drift, PTS rekomenderade för några år sedan fortsatt drift minst till år 2007, med motiveringen att det är inte ekonomiskt försvarbart att byta till något annat system. NMT-450 har oslagbar täckning jämfört med övriga mobiltelefonsystem. Samtidigt är kapaciteten när det gäller antal samtidiga samtal lägst på de flesta ställen i landet.

Innan NMT användes bl a mobiltelefonsystemet MTD i Sverige.

1. Mobiltelefoni

År 1982 bildades GSM Groupe Spécial Mobile av de nordiska teleoperatörerna tillsammans med Holland. Man skulle då diskutera andra generationens mobiltelefonisystem (2G) som skulle bli en europeisk standard i 900 MHz-bandet. Flera förslag presenterades av bland andra fransk-tyska konsortier, Elab i Norge, Svenska Televerket, finska Nokia och svenska Ericsson. Det var senare Ericsson som lyckades presentera det bästa systemet för de involverades länders krav år 1987

.

GSM blev senare även ett akronym för Global System for Mobile Communications.

En mobiltelefon fungerar som en kombinerad radiomottagare och radiosändare. Samtalen till och från mobiltelefonen skickas digitalt som radiovågor mellan mobiltelefonen och en basstation. Det finns tre olika frekvensområden som GSM använder sig av. Frekvensområdena i Sverige är 890-960MHz (GSM 900) och 1710-1880MHz (GSM 1800). Dessa frekvenser delas upp i block om 200kHz, där varje block kallas för en kanal. Varje kanal kan hantera 7 samtal plus styrsignaler.

Alla abonnenter behöver ha ett SIM-kort (Subscriber Identification Module), ett litet plastkort som sätts in i mobiltelefonen. På kortet lagras all viktig data, så som lagrade telefonnummer debitering och SMS-meddelanden.

UMTS står för Universal mobile telecommunications system, Europas variant av den tredje generationens (3G) mobila kommunikationssystem. Den ingår som en variant i ITU:s samlingsnamn IMT-2000.

UMTS använder ett mycket större frekvensspektrum än tidigare mobilsystem. Alla sänder samtidigt i detta frekvensspektrum och samtalen skiljs från varandra med en för varje samtal unik kod. Genom att söka efter signaler som motsvarar sin egen kod kan all övrig trafik sorteras bort som brus. Moduleringstekniken kallas för WCDMA, Wideband Code Division Multiple Access.

3G står för tredje generationens mobiltelefonnät och avser främst teknikstandarden UMTS. Termen lanserades under slutet av 1990-talet av utrustningstillverkare som menade att de analoga näten (NMT, AMPS) var första och de digitala röstnäten (GSM, D-AMPS) var andra generationen av mobiltelefoninät. Nya funktioner i 3G är ökad kapacitet för datakommunikation och effektivare utnyttjandet av radiofrekvensspektrum.

Stor uppmärksamhet fick tilldelningen av 3G-licenser som genomfördes under år 2000 och 2001 i de flesta europeiska länder, i en del fall i form av för operatörerna mycket kostbara auktioner.

En 3G-licens är ett statligt tillstånd att inneha och driva ett radionät för tredje generationens mobiltelefoni (3G). 3G-licenser fördelades av nationella frekvensreglerande myndigheter i Europa och Asien under år 2000 och 2001.

Inom EU finns bestämmelser om avreglering av telenäten, men tilldelningen av radiofrekvensspektrum är fortfarande en nationell angelägenhet. I Sverige sköts den av Post- och telestyrelsen (PTS). Den svenska tilldelningen av 3G-licenser gjordes under hösten år 2000. Ansökningarna lämnades in den 1 september och PTS beslut meddelades i december. Ansökningarna bedömdes utifrån vissa grundkrav (bland annat täckning i hela landet) och utifrån beskrivningarnas rimlighet. Men de ansökande telebolagen behövde inte betala någon avgift för att få licensen. Därför talar man i Sverige inte om en 3G-auktion, utan om en ”skönhetstävling”. Den stora överraskningen var att Telia inte fick någon av de fyra svenska 3G-licenserna. Vinnarna var i stället Tele2, Europolitan, Hi3G och Orange.

Några europeiska länder använde ett annat förfarande. Där arrangerades auktioner för 3G-licenserna och den som bjöd högst vann. Det betydde att regeringarna i bland annat Storbritannien och Tyskland fick in massa pengar och att telebolagen satte sig i en skuld, som måste betalas av intäkter från de framtida telefonnäten. Dessa pengar är en del av skulden till att 3G har strandat och att Ericsson går dåligt. Alla pengar gick åt till licenser.

• SVT presenterar fakta om 3G-licenserna, http://www.svt.se/nyheter/bakgrund/inrikes/3g/3g.htm

Aktuellt

• 31 dec 2003, de svenska 3G-näten ska vara fullt utbyggda
• 1 jan 2002, Operatörerna ska enligt tillståndskriterierna ha nät igång någonstans i Sverige. PTS provmäter med hjälp av Agilent och operatörerna får godkänt.
• 1 okt 2001, NTT Docomos nät är i full kommersiell drift
• 5 sept 2001, [en artikel] i Financial Times hävdar att 3G-auktionerna drog in $40.000 miljarder (400 tusen miljarder kronor) sammanlagt i hela världen. (Det låter som tusen gånger för mycket.)
• 27 juni 2001, länsrätten ändrar inte PTS beslut angående Telia
• 30 maj 2001, japanska NTT Docomos 3G-nät har smygpremiär.
• 15 mars 2001, samarbetsavtalet mellan Telia och Tele2 är klart.
• 23 jan 2001, Europolitan och Hi3G avslöjar planer på att bygga gemensam infrastruktur för 3G.
• 8 jan 2001, Tele2 och Telia avslöjar planer på att bygga ett gemensamt 3G-nät.
• 8 jan 2001, Telia överklagar PTS beslut till länsrätten
• 16 dec 2000, PTS delar ut tillstånd till Europolitan, Hi3G, Orange och Tele2, men inte till Telia
• 5 okt 2000, PTS begär in kompletterande uppgifter för att få veta hur de sökande har räknat fram den utlovade kapaciteten och täckningen
• 1 sept 2000, Sista ansökningsdag för 3G-licenser i Sverige. Totalt tio ansökningar lämnas in.
• 12 maj 2000, PTS börjar ta in licensansökningar. Avgörande kriterier blir utbyggnadstakt och täckning
• 14 apr 2000, PTS bestämmer att fyra licenser ska delas ut i Sverige
• 15 mars 1999, PTS tillkännager planer på att dela ut tre licenser för UMTS i slutet av 2000